Gustaf Boman [5479]
Metta Svensdotter [5480]
Magnus Wollin [1765]
(1698-1770)
Maria Mörck [1766]
(1697-1771)
Nils Gustaf Boman [387]
(1740-1818)
Katarina Wollin [388]
(1732-1791)
Sofia Benedikta Boman [384]
(-Efter 1810)

 

Familie

Ægtefæller/børn:
1. Matthias Westerdahl [383]

Sofia Benedikta Boman [384]

  • Ægteskab (1): Matthias Westerdahl [383] i 1795 i Borrby prestgård, Borrby socken, Skåne 1 2
  • Død: Efter 1810 3
Billede

  Notater:

Claus' tip-3-oldemor.


Billede

Sofia blev gift med Matthias Westerdahl [383] [MRIN: 142], søn af Hans Matthias Westerdahl [385] og Greta Robelius [386], i 1795 i Borrby prestgård, Borrby socken, Skåne.1 2 (Matthias Westerdahl [383] blev født den 12 Jun. 1758 i Simrishamn, Skåne 1 4 og døde den 28 Feb. 1810 i Andrarum, Skåne 4.)

  Begivenheder i deres ægteskab:

• Bopæl, 1795-1810, Eljaröd, Skåne. 1 Ludaröd nr. 2.


Billede

Kilder


1 Österlens Släkt- och Folklivsforskarförening, Bergmästare/Bergsinspektorer vid alunbruket i Andrarum: Mathias Westerdahl.

2 Carl Sjöström, Stadsfogde i Lund, Skånska Nationen före Afdelningarnes Tid (1682-1832) (Lund 1897. E. Malmströms Boktryckeri. (Findes på Project Runeberg.)), s.204: 989. Hans Mathias Westerdahl.
989. Hans Mathias Westerdahl, son af 337; f. i Vesterstad 1713; gick i Lunds skola; prestvigd 24 mars 1738; kyrkoherde i Arrie 27 nov. 1771; † 11 juni 1797.
Gift i V. Vram 1744 med Greta Robelius (f. 1720 † 1796), dotter af 307. - Son: Mathias (gruffogde vid Andrarum; gift i Borrby prestgård 1795 med Sofia Benedikta Boman ; † 1810).

3 Breve fra Lunds Landsarkiv, 1993-06-20.

4 Gunnar Carlquist, Lunds stifts herdaminne från reformationen till nyaste tid. Serie II. Biografier. 2. Oxie kontrakt. (C.W.K. Gleerups Förlag, Lund), S. 266-267.
11. HANS MATTIAS WESTERDAHL.
CE:s försl. 1771 15/5: 1) reg.-pastorn B. Nibelius, 2) v.p. M. Westerdahl, 3) km. D. Textorius. Val s.å. 9/10: 1) 10+, 2) 0, 3) 0+. K. fullm. s.å. 27/11: 2)

M.W. var f. i Västerstad 1713, son av klockaren därst. Fredrik W.; gick i Lunds skola, student 1732 22/6 (Sk.nat. s.d.), prv. 1738 24/3, kallad till medhj. i Hardeberga, nämnes 1743-49 som medhj. i V. Vram, v.p. i Simrishamn 1749 19/7, nådårspred. i S:t Olof 1768 14/12-1769 30/4, sedan åter i Simrishamn, kh. i A. & H. 1771 27/11, tilltr. 1772 1/5, död 1797 11/6, "84 år", bouppt. Oxie s.å. 11/9 (tillg. 154:29, skulder 189:16).
Under sin långa verksamhetstid i Simrishamn hade M.W. många bekymmer. Kh. där J. Cronander var ökänd för sin bråkighet och sitt skandalösa hemliv; då han 1744 fick sitt första slaganfall, ansågs det stå i samband med hans "bittra sinne". När sedan M.W. o. 1760 själv föll i mångårig sjukdom, missiverades till hans medhj. Christoffer Hök (se Obef. 1751), med vilken han låg i mycket kiv och som han förgäves sökte bli av med. 1758 ådrog sig H.W. CE:s skarpa ogillande; han stod på förslag till Vemmenhög och ansökte (1), att CE ville under året lämna ett annat pastorat ledigt från förslag, tills valet i Vemmenhög avgjorts, sä att han skulle kunna komma på nytt förslag, om valet skulle gå honom förbi; CE fann denna ansökan "alldeles obillig och orimlig". 1761 har han "i sitt sjukliga och torftiga tillstånd" begärt hjälp av clerus, vilket CE lovade föredraga för prästerskapet (2), 1762 var han instämd för Simrishamns rådhusrätt på gr. av diverse ämbetsförseelser, men det framgick av förhören, att det var på gr. av sjuklighet, som han ej kunnat sköta förs. som sig bort. Även hans tjänstetid i A. präglades av misär. Elmgren meddelar: "Hustrun är intet vid sina fulla sinnen och har hushållat så illa, att de leva i största fattigdom på en alldeles förfallen och nedrutten prästgård"; en av döttrarna var i flera år före faderns död sinnessjuk och sängliggande (3). När det efter faderns död begärdes dubbelt nådår för henne, vägrade CE ge sin tillstyrkan med den motivering, att det var allmänt känt, att både den avlidne och hans dotter till övermått brukat starka drycker, att trots detta tingsrätten vitsordat hennes ärbara och stilla vandel ansågs bero på att häradshövdingen var alldeles ny och obekant med förhållandena på orten (4). Efter att tidigare ha haft mycket bråk med v.p. A. T. Riis, från vilken han genom CE:s beslut 1777 18/6 befriades, hade M.W. från 1799 som v.p. Jonas Hvaling (se Obef.1770).

G. i V. Vram 1744 24/1 m. Margareta (Greta) Robelius, död i A. 1796 9/12, >75 år>, dotter av kh. i V. Vram Nicolaus R. och hans 2:a hustru Margareta Palm. - Barn: Margareta (Greta) Christina, f. i V.V. 1745 11/1, sannol. död i Eljaröd (bosatt där enl. mtl. 1811), g. i Lund 1771 6/12 m. akademimurmästaren Gottfried Samuel Hennig, död i Lund 1792 17 /1, "64 år". - Anna Maria, f. i V.V. 1746 13/4, död därst. s.å. 27/5. - Ingrid Maria, f. i V.V. 1747 30/7, död därst. s.å. 17/10. - Catharina Fredrika, f. i V.V. 1748 8/11, död före faderns bouppt. 1797 (lucka i Simrishamns dödbok 1757-60!). - Nils Fredrik, f. i Simrishamn 1750 11/2, död före faderns bouppt. 1797. - Simon Samuel, f. i S. tv. 1753 5/3, död därst. s.d. - Johannes, f. i S. tv. 1753 5/3, död därst. s.å. 6/3. - Lovisa Ulrika, f. i S. 1755 3/5, enl. faderns bouppt. 1797 "svagsint och sedan flera år sengliggande", sannol. död i Eljaröd 1810 (upptagen i mtl. där 1810 jämte systern men i mtl. 1811 endast den sistn.). - Matthias, f. i S. 1758 12/6, bergsfogde vid Skånska bergslagen (Andrarums alunverk), död i Andrarum 1810 28/2 (5). - Wilhelm, f. i S. 1762 5/5, död före faderns bouppt. 1797.

(1) CEP 1758 26/4. (2) CEP 1761 17/6. (3) Bouppt. Oxie 1797 11/9. (4) CEP 1797 31/12. (5) J. E. Almquist, "Bergskollegium och bergsstaterna 1637-1857" (1909), s.299.
==
Bemærkning: Forkortelsen CE betyder domkapitlet, dvs. Lunds domkapitel..


Hjem | Indholdsfortegnelse | Efternavne | Navneliste

Denne hjemmeside blev lavet 26 Mar. 2018 med Legacy 9.0 fra Millennia